Mitt liv går utför och har nog inte varit så här dumt någonsin. Jag går över nya gränser hela tiden, och inte på ett positivt sätt! JAG ÄR EN GLAD MÄNNISKA, men jag sabbar allt för mig själv hela tiden och jag är trött på det! Jag ska ta tag i mitt liv, rensa upp och leva som den glada människa jag egentligen är! Jag är galen som glad med, men på ett bra sätt! Har just kollat igenom första året på min bilddagbok och jag blir glad bara av att se det! Och min blogg! den var så fin i början, glad och härlig! Förstår inte vad som hände. Eller, iof, kärlek. Kärlek suger och jag önskar jag var en vampyr som kunde stänga av känslorna. Tyvärr går det ju inte, men förr var jag glad, även fast jag var krossad. JAG SAKNAR DET. JAG VAR ROLIG!