/Alexis Blom

/Alexis Blom

Sticky & Haket.


/ Sam Hilton

/Alexis Blom

Ikväll blir det monopol och starksprit hos Jasmine.

/Sam Hilton

/Alexis Blom

Bildbevis på badet i spanien. Ganska så kallt faktiskt. Men värt.



I portugal älskade dem allt med Hello Kitty. Dem hade t.o.m Hello Kitty vin. 180spänn för 33cl.

Jaja. Nu ska jag träna. CHILL

/Sam Hilton

Ja, det här är väl grundtanken i alla fall. Grundmallen. Jag blir lite fundersam över det där med balen. Jag tycker att prinsessklänningar och levande Ken-dockor är lite passé. Och frack fungerar inte det heller. Så som sagt, det här är mallen. Den kommer garanterat att ändras men det är bara några små detaljer i sådana fall. Det enda relativt ordinära är kavajen från Dead Meat men då tar vi fram nål och tråd. Fjädrarna kommer göra susen utstickandes bakom kavajslaget. Och flugor är tråkiga så då norpar jag Sonia Rykiels grymma diadem, klipper och klistrar lite, och gör den till en mycket fetare fluga. Dior Hommes OTROLIGT tunga harems-/kostymbyxa är klockren och till det ett par 20-håls kängor från Dr Martens. Gareth Pughs handskar blir liksom pricken över i:et. Nu kör vi så det ryker!
/Alexis Blom

Inatt satt jag uppe till fyra för att plugga röven av mig. Inlämning av slutuppgift Ecce Homo för den som vill veta. Nu är jag laddad med koffein och beredd för en fet dag. Jag gissar på att jag inte kommer stå ut och vid tolvtiden sätta mig på Queen och häva en flaska rött. Sedan bär det av till jobbet. x

Once upon a time there were a boy and girl who travelled together, he was called Peace and she was called Chaos. Though opposite, they complemented each other and brought each a balance they could not have had alone.

He loved her without question Peace did, and she loved him in kind. But Chaos felt restlessness and eventually love took a seat to what churned within her. So one day without a glance back, Chaos went out into the world wherever her feet would lead, yet she would always return. For peace was always in her thoughts and her desire, despite where she may have been or with whom. Chaos could simply not see the side of Peace, for it is not in the nature of Chaos to understand such things ... but only to act on the desire of the moment.

To Chaos time meant nothing and to Peace, time is infinite, but love without fulfillment can breed bitterness in the best of souls.

Eventually the day came when even Chaos grey weary and thus decided it was time to find her way home and return to her Peace, whom she believed still waited. Yet when Chaos blew through the door there was nothing from what she left behind but ruin. She would not cry, but instead stood and set out again, determined to find her Peace. Ages she searched, leaving ruin on her darkest days and dust on her lightest. Until eventually she saw him, her Peace resting atop the mountain called Zen. Chaos climbed the steps - for in those days they were smooth, railing and all - and stopped just behind him. Though without the wisdom to consult empathy or plain common sense, Chaos spoke with selfish emotion and without thinking. How tired she was of wandering the earth, said she, that she missed him and was finally ready to settle and accept Peace. But Peace had waited for a very long time and grown difficult and Bitter. No longer could her love touch him, all there was was the pain she had caused and memory of all those ages.

He shunned her and Chaos threw back her head and screamed, a scream that crumbled the sides of the mountain itself -making any trek One had in mind from that day on difficult to impossible - Before exhaling and closing her eyes.

"Please" she whispered. The only subservience Chaos would Ever utter ... but Peace was lost to her.

Chaos began to spin, faster and faster before leaping from the now jagged cliffs and tearing on her way. Peace closed his eyes and his fists
clenched ... and it was at that moment that peace was tainted with Apathy.

/Alexis Blom

Världens sämsta film- Tokyo Gore Police. Världens bästa film- Tjenare Kungen. Mmm äter krokantglass! Har spelat lite monopol med Jasmine och Kosmos. Handlat. Inte gjort mycket alls. Allt för att återhämta sig efter fyllecell och nattliga promenader. Alexis har förresten fått ett VIP-kort på BLVD. Sams väska har hittat hem igen så här kommer bilder (mobilen fortfarande spårlöst försvunnen)





/Alexis Blom & Sam Hilton

Ja ni... Inte så jävla göttigt måste jag säga. Smink, iPod, systemkamera, plånbok, nycklar, jacka, rubbet, allt. Allt låg i Sams väska som hon tappade bort i natt. Ajdå. Spelningen var i vilket fall bra. Jakob och bandet och publiken och allt var bra där med. Det gick utför när vi träffade Mats senare bara... Men vi hade nog faktiskt det ganska fett. Idag fick jag reda på att samtidigt som jag GICK hem på grund av nada pengar satt Sam i en polisbil med handklovar. Mmm... Så går det när man somnar på en stol mitt på Avenyn!


/Alexis Blom

Tyvärr söp jag ju såklart bort min väska med hela mitt liv i igår. Jag har nu inget bankomatkort, inget leg, inget busskort, inget gymkort, ingen SYSTEMKAMERA, ingen IPOD, INGET SMINK, ingen borste, ingen halsduk. INGENTING. Så här sitter jag, utan smink, i en fängelse-joggingdress. Det var vad dem hade att erbjuda då jag skulle hem från Polisstationen där jag sovit inatt... Fyllecell för tredje gången, det kanske säger något? Blåmärken på handlederna har jag med efter handfängseln. Enligt poliserna satt jag och sov på en stol utanför parken och kunde inte gå själv, men sen var jag även våldsam??  så därför fick jag handfängsel. Förstår dock inte hur man kan vara våldsam när man inte ens kan gå själv och typ sover. Men men. Nu ska jag äta en husets utan oxfilé från smyckes pizzeria. Rekomenderas varmt!

BANG'

Sam Hilton

Smell ya later!

/Sam Hilton

Lissabon från ovan.




Vi stod i kö och väntade på att få hämta ut vår hyrbil i flera timmar. Vi var vrålhungriga och virrade, efter att äntligen fått tag på bilen, runt i små hålor utmed havet för att få tag på föda. Vi hittade ett mysigt ställe med massa palmer där jag fick en delikat sallad med någon god ost i. Dem älskar spenat i portugal vilket gjorde mig mycket glad då jag ganska nyligen blivit besatt av spenat.



Vi bodde i en liten håla som hette Miramar som låg väldigt nära Porto. Så i Porto höll vi till en del, det var ytterst trevligt.



Jag köpte tofu och sojakorv. Det var ett himla tjat om den där tofun, alla undrade vad det var. Obildat folk.



Vårat hus var mysigt, synd dock att poolen inte var fylld. I Portugal vet dem inte hur man bygger ett riktigt hus. Dem har ingen isolering för fem öre i väggarna vilket resulterar i att det blir väldigt kallt inomhus och jävligt jävligt fuktigt. Luktade skitunket men man vande sig. Isch.



självklart ingen resa utan egobilder.





Jag köpte världens snyggaste tights. Dagarna bestod mest av shopping och öl i solen.



Påväg tillbaka till Lissabon åkte vi utmed havet så vi tog en lunchpaus vid massa konstiga stenar. Vi åt tosta mistas. Grymt gott. Typ som toast fast stekt!






På hotellet i Lissabon fick man inte spola ner någonting i toaletten... Förstår inte riktigt vad man har en toa till om man inte ska spola ner saker.




Väl framme i Lissabon hittade jag och min syster till ett köpcentra som vi trodde skulle vara jätteroligt men det var jättetråkigt. Besvikna gick vi tillbaka till hotellet där vi tog en öl innan vi begav oss in mot centrum för en ljuvlig middag. Jag åt en 4 queijos pizza. Hur god som helst. Sedan gick vi vidare till olika barer och uteställen, en neger försökte sälja gräs till mig och kvällen slutade med en piña colada. Här var den stora teatern på Rossio - som på portugisiskt monopol är norrmalmstorg hihi. Skitfin var den. Palmer och allt yes!



Vi såg Jesus.



Vårat flyg blev försenat så vid bytet i köpenhamn var vi tvungna att springa från ena sidan av flygplatsen till andra. Vi hann precis, planet lyfte i princip precis när vi kom på och vårat bagage hann såklart inte med. Så mina kläder har nu tagit doft av all ost som låg i väskan. Men inte klagar jag, det är världens godaste ost. Vädret var förövrigt underbart. Det var 30grader i princip varje dag och vi svettades som kossor. Vi hann även med en sväng till Spanien där vi tog oss ett dopp i Atlanten, bildbevis kommer senare! Resan var grym och jag ser fram emot Monaco som väntar om två veckor!



/Sam Hilton

Som vanligt när mina tunga ögonlock sakta öppnas på söndagsmornar till lurens jävulska alarmsignal ignorerar jag den fullkomligt och somnar om. Plutonium. Kan inte bli mer monologt. En dag som denna skulle jag jobba från 11 till 18. Kommer inte på frågan. Har istället ätit en långfrukost ute i solen. Åh vad sommaren är påväg. Och idag fick jag reda på att jag ska till Borlänge för andra året i rad. Kommer bli fett med Jay-Z och grejer. Nu ska jag vara helt kalasduktig och köra stavgång ner till Smithska med Jasmine. Great!

Jag vet inte hur många gånger jag bloggat och twittrat och länkat och postat och share:at denna videon. Så då skadar det ju inte att göra det igen! Detta är den absoluta konsten. Jag ber er, from the bottom of my heart, att lägga fem ynka minuter på Haus of GaGa's mästerverk. The Fame Part One.


/Alexis Blom

Okej. Gårdagen. Vafan hände? Malin blev upphämtad av far sin, Anton låg på akuten och jag och Julia gick hem med varsin Mc Donaldspåse. Men en grym kväll i alla fall. Började med ett glas vin på Karisma. Ja just det, Karisma. Men timmen var ung. Sedan blev det hederliga gamla Vikoria. Efter tusen glas vin, fish-shots och dans på röda rosor begav vi oss till Berså. Här blev det hotshots och dunk till Frejas Up and Away. Nu sitter vi här, skamfyllda och svullna. Och det är dags för en lunch med gammeltuppen. Ciao

/Alexis Blom

Har ni sett The weeks of Dasha? Det är, än så länge, 13 fashionfilmer som handlar om Dasha som är nyinflyttad i Stockholm. Ett modeprojekt som körs nu under 2010. Det ska sammanlagt bli 52 fashionfilmer, alltså en för varje vecka. De visar både vintage och mode från de större varuhusen. Filmerna är tunga och jävligt värda att se. Här är förra vackans avsnitt med mode från van Deurs.

/Alexis Blom

Det togs inte så många bilder igår. Och inga jag har kontroll över. Men det startade på Karltex. Vi tittade på kläder, drack öl och åt tårta. Självklart kunde man också vinna ett par Dr Martens. Tävlingen gick ut på att man skulle designa sin egen känga. Den mest innovativa vann. Alla skrev ner sina mailadresser, när jag skulla logga in idag kom jag på att jag glömt mitt lösenord. Jag kommer aldrig få reda på om jag vann eller inte. När vi var trötta på gratisöl och stiliga människor drog vi vidare till Queen för ett glas vin som slutade i några öl istället. Sam blev galen och väldigt elak. Pratar inte mer om det nu. Jag och Jasmine åkte sedan i regnet på förfest. Jag träffade Karin för första gången, vi lyssnade på Bowie och shottade vodka. Min älskade Bianca kom förbi. Vi pratade och skrattade och hade det jätteroligt. Nu bestämde vi oss för att gå till Jazzhuset. Där stannade vi, nersupna, till stängningsdags. Då gick jag, Jasmine och Hultman till Mc Donalds och blev mätta. Idag vaknade jag upp, tände en cigarett i sängen och tittade på Mauro & Pluras kök med Jasmine. Nu blir det påskmiddag och sedan seriösa omgångar av Monopol. Rock on!